Lagom Anonym?

 Om en går från att spendera 10 000 till 2 000 i månaden så är det självklart att en hel del saker och tjänster får ställas åt sidan. En får låta bli bil och buss, en får låta bli de dyra råvarorna i butiken, en får skippa att betala för diverse dyra spelningar och andra nöjen, och anpassa sina intressen till mer plånboksvänliga alternativ. Ett sådant kan vara en kul grej om du bor i en hyresrätt och ett vänligt kvartersråd. Då kan man be om bidrag för att ordna en allmänning på gården. Köp in några pallkragar och fyll med jord, sen har du ett nytt nöje, att se saker växa är alltid roligt!

Här är början på vår gårds nya allmänning som jag startade upp tillsammans med en vän idag. Här gick jag ifrån min plan att inte spendera pengar på mitt konto, då mitt kvartersråd ville vänta tills nästa år med att införa dem så kände jag att investeringen var befogad för den goda sakens skull. Min kvartersvärd lovade att sponsra med jorden i alla fall, så jag behövde inte spendera pengar på 2000 liter jord, vilket var tur!

Ikväll eller imorrn får jag besked om ett ställe där jag kanske kan provbo i min husvagn i sommar, spännande!

Ett problem som jag inte riktigt hunnit råka ut för än, men som jag delvis känt av är snålhetskänslan och risken för att bli utsatt för att folk blir lite putt på en för att man agerar snålt. För att ta ännu ett exempel från mina ungdomsproblem, krogen. Inte något extremt alls, utan bara en försmak på vad som troligtvis komma skall. Att gå till en krog, sitta där en helkväll och beställa vatten upprepade gånger, och inget annat, var något jag testade i lördags. Känslan när man gick fram till bartendern den tredje gången och han konstaterar ”det blir en billig kväll för dig” var inte speciellt skämmigt då jag satt i ett sällskap som konsumerade desto mer, men känslan infann sig likväl. Här tar en mental tankegång fart då man inser att man fan inte kan skämmas för att man låter bli att handla! Men det tar fortfarande emot, lite :)

Ett annat exempel är cigg (ja, jag vet, satans infantila icke-problem man dras med). Här har läget varit att jag bett om att få cigg, men jag inser att jag måste lägga av med det, det håller fan inte. Okej om man blir bjuden utan att fråga, men att fråga när man själv inte planerat att någonsin ge tillbaka några cigg fungerar helt enkelt inte. Måste hur som bli av med mitt nikotinbehov innan mina sista 5 dosor snus är slut.

..Detta inlägg skrevs till stycket här ovanför inatt, och sedan dess har jag inte bett någon om en cigg, och således hållit mig nästan helt rökfri, förutom en väldigt fräsch cigg som jag hittade på gatan framför mig imorse. I vanliga fall hade jag inte tagit upp den, men den såg så himla nytappad ut att tresekundersregeln nästan var applicerbar!

Idag har mina färdigheter utvecklats ytterligare då jag lyckades fixa cykeln som jag failade med häromdagen. Fick även hjälp av en god vän med verktyg och kunskapen om hur man höjer styret, så nu är cykeln så bra den kan vara inför nästa helgs cykeltur på 22 mil.

Man kan ju fundera på hur jag får för mig att cykla 22 mil på en helg, det är ju stört långt. Jag har aldrig cyklat mer än 2 mil i ett sträck, och det var 8 år sedan. Nu är det så här att för att jag ska kunna hålla nere mina utgifter så måste jag använda mig av transportmedel som inte kostar massa pengar, och då är cykeln ett väldigt bra sådant. Denna gången är det för att jag ska ta mig ned till min mormor i Örnsköldsvik för att kolla till min framtida bostad. Husvagnen som jag köpte i höstas för att kunna ta med på festivaler och sova bekvämt i under kommande festivalnätter. Nu ser det dock ut som att ja inte hinner skaffa mitt körkort innan sommaren. Sen är det heller inte någon festival som jag peppar på, då jag börjar ha sett de flesta band som jag har ett intresse av att bevittna live. Återbruk!

Mer om husvagnen en annan dag.

Förtidspension låter kanske som en ganska tråkig grej. I dess traditionella bemärkelse är jag benägen att hålla med. MEN! Detta är den roliga formen av förtidspension, den man väljer för att man kan och vill, inte för att man måste. Min anledning till att göra mig fri från arbetslivets bojor är just begränsningarna det sätter på mig som person att göra det jag vill, när jag vill. Missförstå mig inte. Jag har ett jättebra jobb som jag egentligen trivs väldigt bra med och som jag vet att många skulle velat ha i mitt ställe. Det jag gör idag är i korta drag att jag hjälper mina kulturintresserade vänner att fortsätta med sin ideella kreativa verksamhet. Det är inte arbetsuppgifterna i sig som är problemet utan just att det är ett arbete.

Det är en stor omställning att gå från att konsumera varje dag till att bara handla det allra nödvändigaste. Den där burgaren på stan, snusen, ölen, ciggen. Allt sådant får vika ned sig för sådant som faktiskt ger mig något i det långa loppet. Ett smart sätt att välja att tänka på här, är ett sätt som Jacob borta på earlyretirementextreme.com tipsat om. Se inte på en kostnad som en enskild transaktion, utan räkna ihop hur mycket det här kostar dig från idag till din ordinarie pensionsdag. Jämför en snusdosas kostnad, även fast jag snusar skitbillig snus så är det fortfarande 219 000:- (15:-x365x40=219 000:-). Då får man ställa sig frågan; är det värt det? Det är mer än en årslön netto för mig. Vill jag lägga ett år av arbete på att kunna snusa, ger det mig så mycket njutning?

Samma tankesätt går att applicera på nästan allt. Jämför dina egna återkommande kostnader, hur många av dem är värda det? För mig är mat, boende och internet utgifter som jag tycker förtjänar sin kostnad.

Det som jag tror är det viktigaste för att lyckas med en extrem förtidspensionering är att man ser till att ha värdiga alternativ till sådant man klipper bort för att spara in på utgifterna. Är man till exempel som jag van att dricka öl lite för ofta så kanske inte EFP-alternativet är att sitta nykter på krogen och dricka vatten, utan snarare att man hittar något som intresserar en på samma sätt som krogfyllan/förfesten/efterfesten gjorde. I mitt fall är det aktivering. Jag försökte t.ex laga punkteringen på min cykel igår, vilket dock gick åt helvete, så jag kommer få läsa på lite innan jag försöker mig på det igen. Cykelreparationer är sånt som jag aldrig sysslat med, men som är väldigt bra att kunna om man ska spara sina pengar.

En annan viktig sak är maten man äter. Men en väldigt slimmad budget så är det bäst man blir en mästare på att laga skitbillig mat. För mig innebär det i mångt och mycket att övergå till vegetarisk kost då kött är dyrt. Jag kommer försöka hålla mig till mat som kostar under 10 kr/kilo. Det kommer bli mycket potatis, lök, pasta, bönor och linser. För tillfället lever jag dock på det som finns kvar i skafferiet och frysen, så omställningen i matvanor är en bit bort, och jag har planerat att lära mig denna ädla kokkonst inom en snar framtid så jag inte står där utan någon kunskap då situationen uppstår.

I samband med den omställningen så lär jag ju få brist på en hel del näringsämnen så som vitaminer och mineraler, och där blir väl utmaningen att hitta de mest prisvärda kosttillskotten, då jag räknar med att inte kunna få i mig allt jag behöver genom maten jag äter. Tar gärna emot tips här!

Härom veckan kom jag på villovägar i mitt slösurfande och hittade en hemsida som verkade väldigt intressant. Den tog upp ämnet extrem förtidspension. Ett koncept väldigt simpelt i sitt grundupplägg, men desto mer komplext i sitt genomförande. I korta drag handlar det om att spara så mycket av sin inkomst som möjligt, 80-90% i många fall. Att anpassa sitt liv så att man skär bort alla kostnader som inte är essentiella för ens överlevnad och välmående. Detta lämnar boende, och mat kvar. Resten av kostnaderna, tandkräm och tvål, ett par nya skor per år och kanske lite tråd och en ny nål ibland, är så pass små att det inte ska spela någon större roll för helheten. Detta skulle man alltså göra för att inom ett par år kunna gå i pension och efter det kunna göra precis vad man vill med livet!

Min resa började för mindre än en vecka sedan, och sedan dess har jag spenderat 5 kronor på ”en näve godis” på en pub i Köping, och 29 kronor på ett cykelslangsreparationskit. Detta var kontanter, då jag bestämt mig för att inte röra mitt bankkonto för annat än räkningar fram till den 10 juni. Maten i skafferiet och frysen ska räcka minst tills dess.

Eftersom jag liks har en blogg så tyckte jag det kändes dumt att göra något nytt för just detta projekt, då detta kommer bli en minst lika stor del av mitt liv som piratpartism och hårdrock.

För dig som vill läsa på själv så finns hemsidan/bloggen jag hittade på www.earlyretirementextreme.com (Ligger nere för tillfället, tur att jag hunnit läsa massor redan!)

Jag är väldigt kort här i början, men det lämnar som bara mer åt er fantasi, och mer åt mig att skriva om senare. En anledning för dig att komma tillbaka, och en anledning för mig att skriva lite halvkreativa saker lite oftare. Grattis till mig själv, nu har livet vänt!